Få ord har spridit sådana dimridåer och medverkat till ett hjärtlösare samhälle än ordet UTANFÖRSKAP. Det ska signalera omtanke men handlar bara om att låta piskorna vina över vanligt folks ryggar och nackar - arbeta, arbeta, arbeta! Det sker när a-kasse- och sjukkasseersättningen sänks, när människor ska gå sjuka till nya lättare arbeten, när pensionärer ska betala högre skatt för sitt utanförskap än de som jobbar samtidigt som deras futtiga pensioner sänks. Det är då fastighetsskatten sänks med många tiotusentals kronor per år för Täbybor, Danderydsbor, Vellingebor och alla andra med golfbanorna på några slags avstånd från de välmående villaområdena. Och de som känner ett växande utanförskap i förhållande till Sveriges alla nya medborgare i dessa garanterat invandrar- och flyktingfria områden kan ju använda sig av de subventionerade hushållstjänster som inte sällan utförs av kvinnor som bara hjälpligt kan svenska.
Och jag ryser bara ännu mer när jag hör även företrädare för oppositionen använda ordet UTANFÖRSKAP. Då har hyckleriets hjärtlöshet upphöjts till något allmängiltigt.
Dessutom - livets mening är inte arbete till varje pris. Till livets nödtorft måste vi alla dra vårt strå till stacken men säg mig, hur många av samhällets toppar, de med mångmiljonlöner, tror ni jobbar efter 60, och de har i nästan alla fall haft synnerligen intressanta jobb med många förmåner. Men när den slitne byggarbetaren inte orkar längre, då ska han utförsäkras och tvingas ta ett annat jobb. För att rädda honom från UTANFÖRSKAPET. Jo, jag tackar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar