Globalismen…

…är vår tids nykolonialism. Samtidigt som den hejdlöst utnyttjar de svagare, de fattigare, de som vi gjort beroende av vår ”välvilja”, är den ett hot mot miljö och mot en rättvisare, mer jämlik värld.

Det globala rofferiet vet inga gränser och allt handlar om att göra så stora vinster som möjligt. Vinster som används för en utbredd lyxkonsumtion. Och så länge som denna lyxkonsumtion är tillgänglig, eller åtminstone tänkbar, för en majoritet i den utvecklade världen, så länge kommer utsugningen av Afrika, delar av Sydamerika och Asien att fortsätta. Att som jag nu gör, ifrågasätta denna till lära upphöjda dogm om fri handel, är som att spotta i kyrkan så länge det stora flertalet tjänar på utsugningen. För fri är ett starkt ord i handelssammanhang. Det är den starkare som dikterar villkoren och är inte den så kallade frihandeln till den starkares fördel avskaffas den raskt.

Alla dessa varor som kommer från Kina, tillverkade i fabriker med starkt ifrågasatta förhållanden för de anställda. Billiga varor i de flesta avseenden men paradoxalt nog viktiga för vårt välstånd. För att inte tala om alla råvaror som hämtas från utvecklingsländerna. Och när alla dessa billiga slit- och slängvaror ska slängas, var hamnar de då, särskilt de som är giftiga eller på andra sätt miljöfarliga.

Radioprogrammet Konflikt i lördags berättade bland annat om hur utländska jättetrålare dammsuger kusterna i flera afrikanska länder efter fisk. Förutom att de dumpar priserna så lämnar de den lokala fiskarbefolkningen utan några utkomstmöjligheter och till svält när fisken är slut.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin berättade om en mödosam kamp för att stoppa det rovfiske som trålare från EU-länderna bedriver i Afrika.

Utan minsta tvekan handlar vi dessutom med vilka diktaturländer som helst. Demokrati, fria val, fackföreningar och protester på gatorna är störningsmoment för den så kallade fria handeln.

För verkligt fri handel, det är en solidarisk ömsesidig handel! Om jag visst att kostymen, mobilen, skjortan, elprylen med mera med flera var tillverkad av kineser eller malayer eller Sumatrabor på i alla avseenden samma miljö- och hälso- och alla andra villkor som är i Sverige så visst. Då skulle jag inte ha dåligt samvete när jag köpte sådana varor. För att inte tala om bananer och kaffe, choklad och ris. Och mycket, mycket annat!

Kulturskymning över Uddevalla

Konstfrämjandet har gått i konkurs och Bohusgalleriet lägger ned sin verksamhet. Därmed blir Uddevalla utan konstgalleri eller liknande lokal för möten mellan konstnärer och allmänhet nästa år.

Det är inget annat än en kulturell katastrof. En stad utan ett enda galleri! Vilken fattigdom! Konsthallen på Bohusläns museum i all ära men där ska till stor del inspirerande ny konst från både våra egna bygder och hela världen visas. Det där personliga mötet som underlättar ett konstköp sker oftast inte på ett museum.

Hur kan kulturförvaltningen och kultur- och fritidsnämnden stillatigande låta detta ske? Eller är månne en räddningsaktion på gång? En sådan är ett måste! En stad utan försäljningsställen för konst blir till slut av med sina konstnärer. Yrkesmänniskor som behövs inte minst för att öppna vår ögon och hjälpa oss att se!

Författarbesök: Charles Darwin

på Bohusläns museum. Premiär den 25 november klockan 19.30 och nästa föreställning lördag den 28 november kl. 16!

Nästan på dagen 150 år efter publiceringen av ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval, eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron”, den bok som mest av alla revolutionerat vår syn på livet, dess uppkomst och utveckling här på jorden, kommer författaren själv, Charles Darwin på besök till Bohusläns museum. För att läsa ur sin bok och berätta om hur vi alla, allt levande på jorden, är släkt med varandra och hur det gick till när vår anfader, en lungfisk, stannade på land för gott.

Författarbesök: Charles Darwin
En pjäs av
Ulf G. Eriksson
med
Tommy Almström
Thomas Börjesson
Evelina Ivarsson
Ulrika Johansson
Therése Mattsson

Musik av och med
Matti Granström
Scenografi och kläder
Bibbi Jansson
Röstkonsult
Moa Brynnel

Se till det bästa för de flesta!

Det måste bli ett stopp för avreglering och privatisering av ideologiska skäl. Likaväl som motståndarna måste sluta tänka med ryggraden.

Målsättningen för all politisk verksamhet borde vara att se till det bästa för så många som möjligt. Vi bygger inte ett samhälle för någon speciell grupp, inte för kapitalisterna eller för byråkraterna eller de unga eller de gamla och så vidare.

Det betyder att vi i varje enskilt fall får pröva hur vi tycker att samhället ska vara organiserat och så har ju skett över tiden. Från att ha haft mängder av järnvägsbolag reglerades tågverksamheten i vårt land för att det skulle gå tåg i hela landet, inte bara på lönsamma banor. Liksom att det skulle finnas apotek överallt, och elledningar och förskolor och vägar och sjukhus och vårdcentraler och så vidare i all oändlighet.

Men tiderna liksom förutsättningarna förändras och kan ge utrymme för privatisering och konkurrens vilket givetvis inte behöver vara av ondo.

Därför vill jag vädja till alla som strider om privatisering och avreglering. Byt ideologiskt perspektiv - se till det bästa för de flesta istället för att reagera med ryggraden. Och likaväl som att verksamheter avregleras, höj beredskapen för att det finns sådant som behöver tas om hand av det offentliga - om det är det bästa för de flesta!

Så var det dags igen, för synd!

"Det var synd..." spelas på nytt i Ljungs kyrka. Synd vriden och vänd på som få kan som Anders Dejke. Skratt kommer att blandas med tårar när verklig synd mot andra människor blandas med gamla tiders syndbegrepp. Sören Albertsson, som framför Anders monolog, funderar och diskuterar utifrån syndakatalogen. Han konstaterar att det mesta motsägs av självaste Bibeln och när han är osäker på svaret kommer han att konsultera Gud på det mest självklara sätt. Och jag lovar, det kommer inte att kännas det minsta krystat. Jag var nämligen på premiären för några veckor sedan och jag njöt och tänkte på Don Camillo. Den kvällen, en onsdag i september då kvällshimlen bjöd på en djup mörkblå färg dekorerad med stjärnor, fick vi en både underfundig, lärd och rolig föreläsning om synd och det med den härliga mimik och påtagliga scennärvaro som Sören är mäktig. Då var allt inramat med andliga sånger ljuvligt arrangerade av körnestorn Gunnar Eriksson vars orgelspel var så sparsmakat att jag rös när han dirigerade den lilla kören med de stora röstresurserna med enstaka orgeltoner.

"Det var synd..." framförs alltså på nytt, onsdagen den 7 oktober klockan 19 i Ljungs kyrka i Ljungskile, Uddevalla.