Religionsgranskning viktigare än någonsin

Nästan alla tidningar i Sverige svek kampen för yttrande- och tryckfrihet när de lät bli att publicera någon eller några av danska tidningen Jyllands-Postens teckningar på profeten Muhammed. Därmed fick inte de svenska tidningsläsarna, med undantag av dom som läser Helsingborgs Dagblad, veta vad som orsakade upplopp på en del håll i världen. Därmed svek de svenska tidningarna sin informationsplikt till läsarna och undvek att ta en diskussion både om islam och om religionernas växande makt på åtskilliga håll i världen. Det var beklagligt och även om jag själv tyckte illa om det provokativa i Jyllands-Postens publicering så får inte granskning och ifrågasättande av varken islam eller någon annan religion tystas ned. Tvärtom, idag känns den granskningen viktigare än någonsin.

Därför var det med stort intresse som jag läste följande på DN Debatt i söndags:


""I Sverige skräms kritiker av islam till tystnad"
Statsvetaren Lisbeth Lindeborg om svensk konfliktskygghet kring islam: Till skillnad från våra grannländer och stora EU-länder sopar Sverige obekväma frågor under mattan. Sverige hör till de länder i Europa som präglas av en snedvriden och konfliktskygg debatt om islam. I Sverige attackeras företrädare för en konstruktiv kritik av islam och de utpekas som islamofober i syfte att skrämma dem till tystnad. Detta är särskilt olyckligt eftersom FN:s råd för mänskliga rättigheter nyligen antog en resolution som i princip förbjuder kritik av islam. Resolutionen är en skandal, eftersom FN-rådet borde veta att mänskliga rättigheter är till för att skydda individer, inte skydda religioner. För de muslimer som vågar sina liv för en vidareutveckling och modernisering av islam är FN-resolutionen ett slag i ansiktet, skriver doktorn i statsvetenskap Lisbeth Lindeborg."

Läs fortsättningen på DN Debatt på adressen:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=656969

De flesta företeelser i samhället granskas i de större tidningarna men inte religionerna. De får härja fritt och påstå allt möjligt utan att dessa påståenden ifrågasätts. Visst ska människor få tro vad de vill men denna deras tro, om den ger sig ut för att vara allmängiltig och sprids i större kretsar, måste utsättas för granskning och diskussion. Men så sker inte och det är beklagligt.