De senaste väljarundersökningarna visar att Moderaterna är största parti i Sverige. När krisen djupnar, djupnar klassklyftorna. De välbärgade i villaförorterna i och utanför Stockholm är vinnarna. De har fått sänkt fastighets- och inkomstskatt, förmögenhetsskatten är avskaffad och som grädde på moset får de göra avdrag för hembiträden, gräsklippare och fönsterputsare. Vad som gäller för livréerna till chaufförerna vet jag inte.
Detta samtidigt som de anställda i basindustrierna runt om i landet nu förlorar sina jobb i allt snabbare takt. Tiotusentals människor går ut i arbetslöshet och rekordmånga är inte ens med i någon a-kassa sedan den borgerliga regeringen tvingade fram en chockhöjning av avgifterna. Noterbart är att det är Gimo, Sandviken, Göteborg, Trollhättan, Umeå med flera orter som drabbas. Ingenting hörs om massarbetslöshet bland alla de i Stockholm som försett sig av våra pensions- och spar- och försäkringspengar.
Det är naturligtvis förfärligt att arbetarrörelsens förgrundsgestalter medverkat till att göda direktörerna men som egen företagare är jag minst lika upprörd över att Svenskt Näringslivs representanter gjort sammalunda. Hur många företagare som själva är sysselsatta i sin verksamhet kan plocka ut sådana fantasilöner som är regel i företag där ägarna tappat greppet. De flesta småföretagare tjänar måttligt pengar i förhållande till sina arbetsinsatser som ofta är mycket stora och de känner starkt för sina anställda som i små företag inte sällan är deras kompisar. Och i det läget är man tacksam som företagare att lagen om anställningsskydd finns. Då slipper man nämligen det hemska att själv avgöra vem av kompisarna som ska gå när arbetsbristen blir för stor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar