Folkets parker i Sverige upplever en pånyttfödelse. Lite varstans blommar parkerna upp med en viss förnyelse och intresserade artister som förlägger sina uppträdanden dit. Parkerna är dessutom ofta kulturoaser med k-märkta byggnader, grönska och lekparker med mera. Därför var det så sorgligt att läsa i Bohusläningen om det öde som väntar den fina parken i Uddevalla. Av artikeln framgick att det händer en del i parken, trots allt, och mer skulle väl kunna hända med stöd av kommunen. Uddevalla lider brist på lokaler för all möjlig kultur, inte minst för musik. Var ska man gå och dansa efter det att parken rivs och en fantastiskt fin del av Uddevalla ödeläggs av bosättare. Sorgligt var även att konstatera att inte en enda byggnadsantikvarie, arkitekt, representant för folkparkerna eller "kulturmänniska" fick komma till tals i denna artikel. Dessutom som den granskande tidning Bohusläningen ska vara enligt den nya chefredaktören, varför framgick det inte i artikeln vilka summor det handlar om, vad kostade parken i inköp och vad får man för att göra sig av med den. En klenod i Uddevalla!
Varför gör sig Uddevalla steg för steg av med sin själ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Om Uddevallas själ sitter i den gamla nedslitna parken så är det inte mycket till själ... Undrar om inte tidens tand har bitit för hårt för att det skulle gå att blåsa nytt liv. Restaurering skulle ha gjorts mycket tidigare. Hur mycket nostalgiska minnen som helst kan man ha, men sanningen är väl att publiken svek och/när anläggningen blev otidsenlig. Att få tillbaka den, till vad, är ett vansklig projekt.
Jag var med om Kongressen både som skolmatsal, teaterlokal och danslokal under 6o-talet. Den var lite skavd redan då. Även om man t ex skulle bygga ett nytt kulturhus på området så är det väl just bygga nytt som gäller.
Nä, det blir nog bra med bostäder i Parken!
Upprörande tycker jag två saker är; att det bara planeras bostadsrätter och att det enligt skissen i Bohusläningen ser ut som om man tänker låta de gamla barackerna intill Parken står kvar. När jag gick i realskolan i dem på 60-talet var de ett provisorium. När vi gick på sommarlov runt 1965 trodde vi att vi inte skulle återvända, vi skulle gå i Västerskolan i stället. Men där blev fullt, och Praktiska blev kvar tills nedläggningen. Och 40 år senare finns alltså de enkla barackerna kvar! Riv och bygg nytt där också!
Det är konstigt att just Folkets Park ska löna sig när inget annat av kulturlivet gör det. Riksteaterns föreställningar på Östrabo eller Regionteaterns på Strömstadsvägen. Collegium Musicums och L'jazz konserter och så vidare.
När Folkets park rivs försvinner en stor och fin samlingssal lämplig för dans, för musik av allehanda slag och för uppträdanden som inte passar någon annanstans än möjligtvis på Hyllan på museet och där är det trångt när julen ska dansas ut eller PRO ska sjunga och så vidare och så vidare.
Och det är inte bara fina byggnader som försvinner. En pärla till park att strosa runt i med den man dansat med halva kvällen.
Nej du Annaa, det är inte parken som är otidsenlig, den behövs i allra högsta grad. Det är nog snarare dig och mig som tiden passerat.
Måste svara fast det gått lite tid. Det låter ju på dig som om man river en anläggning full av ungdom och sjudande liv, men så är det väl inte? Sist jag såg Parken på nära håll så var den mest sorglig och bedagad. Från tåget häromdagen såg jag mest förfall.
Och Ulf, de som dansar i Parken idag är väl minst 65+? Visst kan det vara fint för dem att ha någonstans att strosa efter dansen, det är inte det, men jag känner mig inte som jag har passerat just dem, ännu.
vad jag letade efter, tack
Skicka en kommentar