Ännu ett moderat haveri på väg!

Jag minns en tid i den nybildade Västra Götalandsregionen då moderaterna styrde och ställde. Deras politik gick ut på att privatisera så mycket som möjligt. Det var lösningen på snart sagt alla problem men den alliansen körde i diket. Det moderata haveriet var totalt. Oerhört modiga och pragmatiska center- och folkpartister sa - nu får det vara nog - och bröt samarbetet. Och bröt med blockpolitiken så nu styr man tillsammans med socialdemokraterna. Det är naturligtvis för mycket att hoppas på att så ska ske i rikspolitiken men nog skulle något behöva hända. För ännu en gång är moderaternas oerhört dogmatiska politik på väg att haverera.

Alliansregeringens höjning av A-kasseavgifterna var nämligen inget annat än ett försök att minska fackens makt och hålla nere löneökningarna. Alltför stora löneökningar skulle nämligen öka arbetslösheten inom respektive fackområde och därmed öka A-kasseavgiften för de som tillhör just det fackliga området. Men facken det är ju vi, alla vi som är medlemmar i facket. Vi som var på väg att hoppa av A-kassorna för att avgiften i vissa fall nästan fördubblades. Det är vi som kommer att drabbas än hårdare när arbetslösheten nu stiger brant inom de flesta fack. Se bara på IF Metall, en rejäl höjning av a-kasseavgiften stundar och detta utanpå sänkta löner för åtskilliga för att rädda kvar företagen de jobbar på.

Den löntagarfientliga politik som alliansregeringen var så snabb på att sjösätta är så orättvis att jag blir förtvivlad när jag tänker på den. Om nu den kris som drabbat hela världens ekonomi inte är regeringens fel, som de ständigt upprepar, så är den väl för i Herrans namn inte Metall-medlemmarnas fel heller. Varför ska dom ta smällen med sänkta löner, högre a-kasseavgift, lägre sjukkasseavgift, lägre pension, lägre föräldrapenning och så vidare. Borde inte vi alla vara med och dela på detta. Och varför ska pensionärerna bära den börda som det innebär med sänkta pensioner. Allt medan vi som jobbar ska ha jobbskatteavdrag, sänkta skatter i största allmänhet och borttagen fastighetsskatt. För att inte tala om skattereduktion på hushållsnära tjänster.

Notera att allt detta iscensätts av en regering under ledning av ett parti som kallar sig det nya arbetarpartiet. Nog jobbar de på allt för att dra undan mattan för ett samhälle som alla brister till trots är eller var mera solidariskt än de flesta andra samhällen.